CSA beslöt vid styrelsemötet den 6 september 2022 att under det kommande verksamhetsåret ge ut en forskningsantologi, med den preliminära titeln Akilleshälar i socialpolitik och socialt arbete.
Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om gudinnan Thetis, som för att skydda sin son Akilles mot en spådom, enligt vilken han skulle dö ung, doppade Akilles i floden Styx vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper. Denna moderliga omsorgsfulla åtgärden resulterade dock inte i det fullgoda skydd som Thetis avsett, eftersom Thetis höll Akilles i hälen när hon doppade honom i Styx. Akilles häl kom därför att bli den enda punkten på hans kropp som inte var osårbar.
Under det trojanska kriget blev det dock ett faktum att Thetis, trots sina ansträngningar, misslyckats med att skydda Akilles från spådomen. Akilles trojanske motståndare, prins Paris som fått kännedom om Akilles svaga punkt, sköt en förgiftad pil som träffade Akilles häl och ledde till hans död.
Begreppet Akilleshäl har därefter kommit att användas som en benämning av någons svaga punkt eller ett särskilt sårbart område. I socialt arbete och socialpolitik finns det sådana områden som lyfts fram och diskuterats. Trots goda ambitioner finns det tidlösa och sårbara områden som ofta kännetecknas av paradoxala skillnaden till andra områden som, har en likartad målsättning.
En sådan olöslig eller svårlöslig välfärdsparadox har den norska professorn Ivar Lødemel (1997) beskrivit i boken The welfare paradox: income maintenance and personal social services in Norway and Britain, 1946–1966.
Han visar att det finns två olika system för att bekämpa fattigdomen, som verkar vid sidan av varandra. De båda systemen kallar han “welfare regimes” och ”poverty regimes”. Lødemel visar att tvärtemot den generella socialpolitiska modellen finns det en modell som bygger på behovs- och medelsprövning. Han har gjort en historisk jämförelse av norsk och engelsk socialpolitik, och pekat på hur den norska utbyggnaden av ett generellt och generöst socialförsäkringssystem inte omfattade socialbidragssystemet som lämnades i princip oförändrat. Enligt Lødemel finns likheterna med fattigvårdstraditionen kvar i den lagstiftning som Norge inrättade i början av 1990-talet.
I de nordiska välfärdsstaterna har i själva verket inte de som uppburit socialbidrag eller försörjningsstöd betraktas som “värdiga” fattiga. De uppfyller inte de seglivade föreställningarna om grundläggande, moraliska samhällskrav: att arbeta och göra rätt för sig. De misstänkliggörs ofta och möts av misstro och ifrågasättande.
Liknande resultat som Lødemel kommer även professor Håkan Johansson (2001) fram till i sin avhandling i socialt arbete, I det sociala medborgarskapets skugga. Avhandlingen är en studie av rätten till socialbidrag under 1980- och 1990-talen, och visar att socialbidragssystemet kraftigt avviker från kännetecknen på en generös och generell socialpolitik som betonar sociala rättigheter. I stället är socialbidragssystemet ett uttryck för en bibehållen fattigvårdstradition: “Det verkar som om staten aldrig har visat ett egentligt intresse av att reformera socialbidragssystemet” konstaterar Johansson. Trots olika utredningar och goda ambitioner under 2000-talet kvarstår socialtjänstens individuella behovsprövningar som ett sårbart område.
Det finns alltså en rad sådan här Akilleshälar och/eller paradoxer eller svårlösliga motsättningar i det sociala arbetets vardag som är viktiga att belysa och skärskåda med jämna mellanrum.
Det gäller till exempel:
- Selektiva, behovsprövade trygghetssystem som vänder sig till mindre grupper visavi universella och generella system som vänder sig till större delar av befolkningen
- Akuta sociala insatser visavi förebyggande insatser innan social problem uppkommer
- Icke utkrävningsbara sociala rättigheter visavi utkrävningsbara sociala rättigheter
- Samhällets visavi klientens bästa?
- Vem eller vilka är bäst lämpade att avgöra eftersatta gruppers behov? – brukarna, professionen, politikerna eller vetenskapen?
- Tvångsinslag visavi frivillighet
- Makt visavi maktlöshet (makt, kön, klass, etnicitet)
- Filantropi, frivillighet och marknad visavi kommunal och statlig verksamhet.