CSA:s hedersutmärkelse 2024 delades ut till Forskarskolan för yrkesverksamma i socialtjänsten (FYS). Vi passade på att intervjua en av FYS 30 doktorander: Maria Grönte, som nu kan titulera sig fil.lic. Hennes arbete har namnet ”Skam, moralarbete och faderskap. En studie om mötet mellan socialsekreterare och pappor vid våld i nära relationer.”
Vilka forskningsfrågor ville du besvara?
– Mitt övergripande syfte handlar om hur man kan engagera pappor i barnavårdsutredningar som handlar om pappans våld mot barnets mamma, i en nära relation. Den första delstudien gäller vilka strategier socialsekreterare använder för att nå samarbete med papporna. Den andra delstudien handlar om hur pappor som genomgått barnavårdsutredningar upplever mötet med socialsekreteraren. Bakgrunden är att det här är generellt en svår grupp att nå, för att de kanske inte vill erkänna sitt våld. Det finns mycket skam kopplat till problematiken och pappan kan vara rädd för konsekvenser om han erkänner. Det är också en politiskt prioriterad fråga eftersom våld i nära relationer är så vanligt förekommande och får väldigt negativa konsekvenser för alla som drabbas. Enligt en rapport från Brå, uppger så många som var fjärde kvinna att hon varit utsatt för våld i nära relation med sin partner under livet. Många gånger är männen även pappor och våldet får väldigt många negativa konsekvenser för barnens hälsa utveckling och mående. 2021 infördes en ny paragraf i socialtjänstlagen om att socialsekreterare ska verka för att den som utövar våld ändrar sitt beteende.
Hur går studierna till rent praktiskt?
– I den första delstudien intervjuade jag socialsekreterare under pågående barnavårdsutredningar gällande pappors våld mot mammor. Jag följde 12 utredningar och gjorde intervjuer före, under och efter, för att fånga socialsekreterarnas strategier. Jag ville förstå hur de gör för att nå de här papporna. I den andra delstudien intervjuade jag sju pappor som varit med om utredningar och som också tagit emot behandling mot sitt våldsbeteende.
Vad tror du att forskningen kommer att bidra med
– Jag tänker att det saknas kunskap inom området, speciellt vad gäller den här målgruppen. Och min forskning bidrar till en ökad förståelse för vilka utmaningar som kan uppstå i mötet, varför utmaningarna uppstår och hur de kan hanteras för att främja pappornas engagemang. I mötet med den här gruppen behöver socialsekreterare utföra väldiga balansakter och jag hoppas att mitt arbete kan fungera som ett stöd i det klientnära arbetet, rent praktiskt.
Har du märkt av ett intresse för din forskning?
– Ja det tycker jag verkligen. Sedan den nya lagstiftningen kom behöver Socialtjänsten ställa om sin verksamhet och många efterfrågar kunskap på området. Jag har fått presentera mitt arbete i flera olika sammanhang hos dem som jobbar med de här frågorna, i Socialtjänsten och på socionomdagarna. Själv arbetar jag som socialsekreterare/behandlar på Barnahus i Malmö stad, är kommunambassadör inom forskarskolan, undervisar på Malmö universitet och deltar även i ett forskarnätverk hos Socialstyrelsen som jobbar med de här frågorna.
Vad tänker du om att FYS har fått CSA:s hedersutmärkelse?
– Det är viktigt att förankra forskningen i praktiken och därför är det jätteroligt att FYS uppmärksammas och synliggörs. Vi som gått forskarskolan ska ju vara kvar och berika praktiken och höja kunskapen i Socialtjänsten.
Här kan du läsa mer om Maria Gröntes forskning:
https://forskarskolanfys.se/ufaqs/socialsekreterares-strategier-for-att-na-pappor-med-valdsproblematik/