Den 29 juni var Centralförbundet för Socialt Arbete i Almedalen för att uppmärksamma socialt arbete och socialpolitik. Det gjorde vi med hjälp av tre seminarier och ett spännande panelsamtal. Hade du inte möjlighet att vara på plats? Här kan du ladda ner föreläsarnas presentationer!
Första seminariet:
Varför har vi inte lyckats utrota fattigdom och bostadslöshet i Sverige? Hans Swärd, ordförande i Centralförbundet för Socialt Arbete och verksam som professor i socialt arbete vid Lunds universitet
Efter den ekonomiska krisen i Sverige i början av 1990-talet har det skett förändringar i trygghetssystemen. Besparingar i statens utgifter och en förskjutning från den offentliga till privata sektorn inom omsorg och socialtjänst har gjort att fattigdomen och hemlösheten har blivit uppenbar i dag.
Andra seminariet:
En socialtjänst som står för kontroll och repression eller är öppen och tillgänglig? Monica Engström, huvudsekreterare i utredningen Framtidens socialtjänst och idag socialrättsjurist hos Akademikerförbundet SSR
Regeringen planerar att lägga fram en rad förslag inom socialtjänstens områden som för socialtjänsten i en mer kontrollerande och repressiv riktning. Samtidigt förbereds propositionen till en ny socialtjänstlag, med fokus på tidiga, förebyggande insatser och en mer tillgänglig socialtjänst.
Regeringens förslag i Tidöavtalet läggs fram i syfte att komma till rätta med ungdoms- och gängkriminalitet och som ett led i att nå de kriminalpolitiska målen. Kan socialtjänsten både bli mer kontrollerande och samtidigt mer öppen och tillgänglig, eller är det en omöjlighet? Och hur påverkar de olika vägvalen socialpolitiken och möjligheten att nå målen i socialtjänstlagens portalparagraf?
Tredje seminariet:
Ungas övergång från skola till arbetsliv, mer av samma misslyckande Alexandru Panican, docent i socialt arbete, Lunds universitet
Sedan 1990-talet har Sverige en mycket hög ungdomsarbetslöshet, oftast högst på nordisk nivå. Huvudanledningen är att övergången från skola till arbetsliv fallerar år efter år, oavsett ansträngningar på olika nivåer i välfärdsstaten. En stor del av eleverna avslutar skolan utan gymnasiekompetens som utgör en förutsättning för etablering och många väljer bort yrkesprogram som nästan garanterar ett jobb.
Utbildningssystemet har ändrats i omgångar dock utan framgång och många arbetslösa ungdomar har ekonomiskt bistånd som sin försörjning. Biståndet villkoras med aktiveringsåtgärder som sällan leder till etablering på den reguljära arbetsmarknaden. Ett system (utbildningssystemet) skapar arbetslöshet medan ett annat system (aktivering av arbetslösa) reproducerar arbetslöshet i strävan av att stödja ungdomar till arbetsmarknadsetablering. Dessa två system genererar sedan drygt fyra decennier mer av samma misslyckande gällande övergången skola-arbetsliv.
Paneldebatt:
Vart är det sociala arbetet på väg?
De senaste decennierna har stora förändringar lett till ökade klyftor och försämrade livsvillkor för många. Gängkriminalitet har blivit ett stort problem. Socialtjänsten får en allt högre arbetsbelastning utan matchande resurser. Hur bör det sociala arbetet se ut framåt?
Medverkande:
Christian Carlsson (KD), ordförande socialutskottet, Sveriges riksdag
Fredrik Lundh Sammeli (S) vice ordförande socialutskottet, Sveriges riksdag
Monica Persson, ordförande FSS (Föreningen Sveriges socialchefer) socialchef i Karlstad
Alexandru Panican, docent i socialt arbete, Lunds universitet
Hans Swärd, Professor emeritus i socialt arbete, Lunds universitet
Moderator:
Åsa Lundström Mattsson, CSA och Stiftelsen Allmänna Barnhuset
Fråga 1, bakgrund:
Sverige har nyligen granskats av FN:s barnrättskommitté som starkt avråder från att sänka straffåldern från 15 år.
Sedan många år har vikten av att luta sig mot forskningsbaserad kunskap betonats i socialt arbete. Forskning visar att repressiva åtgärder i utsatta områden inte leder till förbättringar. Däremot finns stöd för att sociala insatser, både på individ och samhällsnivå, har en positiv effekt. Men i diskussionen om den sociala barnavården i dag handlar nästan alla åtgärdsförslag om kontroll av föräldrar och barn. Tanken om behandling har förskjutits till ett strafftänkande med strängare åtgärder, ungdomsfängelser och visitationszoner i vissa områden.
Detta diskuterades:
Flera av de åtgärder som förbereds av regeringen i dag bygger på hårdare tag och omhändertaganden. Vad tänker ni om det?
Fråga 2, bakgrund:
I den nya socialtjänstlagens sammanfattning står: “Utredningen kan inte nog understryka vikten av att socialtjänsten har ett förebyggande perspektiv och arbetar förebyggande oavsett om det handlar om övergripande arbete, i samverkan med andra, kommunens planering, insatser till grupper eller insatser till enskilda.” (s. 41, SOU 2020:47)
I många kommuner har socialtjänsten levt med bristande resurser under lång tid. Det påverkar även vilka insatser brukarna får. Tuffast är det i utsatta områden. Mycket av de socialvårdande åtgärderna handlar i dag mer om akuta utryckningar än om förbyggande åtgärder. Landets socialchefer bekräftar bilden. Redan 2020 uppgav drygt hälften att de hade problem att ge insatser av önskad kvalitet inom rådande ekonomiska ramar (Socialchefsrapporten). Inom den sociala barn- och ungdomsvården anser mer än tre av fyra att arbetsbelastning är så hög att man knappt hinner med sina uppgifter (Socialsekreterarenkäten 2022).
Detta diskuterades:
Vilka förutsättningar krävs för att socialtjänsten ska kunna ställa om till ett socialt arbete som förebygger sociala problem?