Ett av CSA:s mål är att sprida kunskap om den sociala frågan. Det gör vi bland annat genom att publicera böcker som belyser olika aspekter av frågan. Ta del av hur det var i Sverige vid sekelskiftet 1900. Fördjupa dig i den svenska välfärden. Och läs om några av de centrala personerna i CSA:s historia.
Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete
Hur väl skyddar det svenska välfärdssystemet sina medborgare? Vilka är det sociala arbetets och socialpolitikens akilleshälar då, nu och i framtiden?
Enligt den grekiska mytologin finns en berättelse om Akilles, vars mor sökte skydda honom från spådomen att dö ung. Hon doppade honom därför i floden Styx, vars vatten ansågs ha magiska skyddande egenskaper, men höll samtidigt i hans häl varför just denna förblev oskyddad.
I dag har begreppet akilleshälar bland annat kommit att användas om svaga punkter i välfärdsstaternas ekonomiska och sociala trygghetssystem. En sådan svaghet är den dualism som vuxit fram i det svenska välfärdssamhället mellan å ena sidan selektiva rättigheter som vänder sig till några få fattiga och utsatta grupper och å andra sidan universella rättigheter som vänder sig till större grupper i samhället. Denna dualism präglar i hög utsträckning socialpolitiken och det sociala arbetet i dag.
I antologin medverkar åtta forskare från olika lärosäten i Sverige som analyserar akilleshälar inom olika delar av det svenska välfärdssamhället. Därutöver bidrar Susanna Alakoski med ett skönlitterärt perspektiv på akilleshälar i svensk välfärd. Akilleshälar i välfärd, socialpolitik och socialt arbete vänder sig till dem som arbetar inom samhällets välfärdssystem, till forskare, politiker och till studenter vid universitet och högskolor som ska arbeta inom olika sektorer i välfärdssamhället.
Socionomutbildningen – då, nu och i framtiden
Socionomer arbetar med välfärdsstatens mest svårlösta problem. De jobbar med insatser inom den sociala barn- och ungdomsvården, missbruksvården och äldre- och omsorgsverksamheten. Socionomer finns inom kommunerna, i statliga verk, samt i kyrkliga och ideella organisationer.
För att utföra sitt samhällsmandat behöver de blivande socionomerna utbildning, kunskaper och senare också fortbildning. De måste hantera grundläggande etiska principer, bevaka frågor om alla människors lika värde, slå vakt om ett kritiskt tänkande och ha förmåga att hantera komplexa problem.
I antologin ges en helhetsbild av den historiska bakgrunden och den moderna utvecklingen av landets socionomutbildningar. Den första högskoleanknutna utbildningen startades av Centralförbundet för Socialt Arbete 1921. Under efterkrigstiden tillkom flera nya utbildningar och de har ytterligare expanderat under 2000-talet. Bokens författare guidar läsarna genom en dramatisk historia och riktar blickarna mot framtidens utmaningar.
Socionomutbildningen – då, nu och i framtiden vänder sig till studenter och lärare vid socionomutbildningarna, till yrkesverksamma, politiker och förtroendemän och en socialt intresserad allmänhet.
Till det sociala arbetets försvar!
Boken gavs ut i juni 2020, som ett skriftligt alternativ till den konferens som ställdes in på grund av coronapandemin. Här har alltså de muntliga framställningarna arbetats om till skrift.
Hans Swärd inleder med ”Till det sociala arbetets försvar!”.
Medverkar gör även Alexandru Panican med kapitlet ”Vad försvarar forskare och praktiker i socialt arbete?”, Lotta Persson med ”Socialt arbete måste anpassas till ett föränderligt samhälle”, Martin Börjeson med ”Det sociala arbetets uppgift: att försvara krisens rätt att existera”, Mats Ekendahl med ”Substansbruksproblem bör få vara komplexa, precis som andra mänskliga bekymmer”, Gunborg Brännström med ”Utmaningar för socialtjänsten vid missbruk/beroende – vidga synen på vård och stöd, tydliggör begrepp och definitioner!”, Yvonne Zätterman Åberg med ”Reflektioner över 40 års praktisk erfarenhet av socialt arbete” och avslutningsvis sammanfattar Kristofer Odö deltagandet i kapitlet ”Vad tycker deltagarna?”.
Bedöma och åtgärda fattigdom: Om välfärdens skiljelinjer och samhällets yttersta skyddsnät
Varför förekommer fattigdom? Är fattigdomen något givet eller går den att reformera bort? Vilka reformer är mest verksamma och vilka värderingar bygger de på? Boken ”Bedöma och åtgärda fattigdom” tar avstamp i det turbulenta sekelskiftet 1900 och blickar både bakåt och framåt för att kartlägga hur olika idéer fortlevt.
Den kantstötta välfärden
Varför förekommer fattigdom? Är fattigdomen något givet eller går den att reformera bort? Vilka reformer är mest verksamma och vilka värderingar bygger de på? Boken ”Bedöma och åtgärda fattigdom” tar avstamp i det turbulenta sekelskiftet 1900 och blickar både bakåt och framåt för att kartlägga hur olika idéer fortlevt.
Socialt arbete och socialpolitik – om Centralförbundet för Socialt Arbete och dess betydelse
Idag tillhör Sverige en av västvärldens rika välfärdsdemokratier. Men så har det inte alltid varit. Vid sekelskiftet 1900 var Sverige ett av de fattigaste länderna i Europa och det fanns varken socialt arbete eller socialpolitik att tala om. Filantroper, socialreformatorer och vetenskapsmän engagerade sig då i hur man skulle komma tillrätta med de många problem som knöts till industrialisering, urbanisering samt samhällets stora ekonomiska och sociala klyftor.
Centrala skeden, viktiga personer och stora frågor i CSA:s historia
Bokens författare kommer från skilda vetenskapliga discipliner och belyser CSA som socialpolitisk aktör på flera sätt. De beskriver bland annat olika perioder som har varit särskilt viktiga för förbundet. De lyfter även fram centrala personer och betydelsefulla frågor.
Centrala skeden, viktiga personer och stora frågor i CSA:s historia
Hur ska man göra för att trygga en god levnadsstandard för människor? Vem ska ha ansvaret för välfärden? Vad ska trygghetssystemen omfatta och vilka nivåer ska de ha? Vilka krav ska ställas på människor för att de ska få tillgång till olika socialförsäkringar?
Vara utan: en skrift om barn och fattigdom
CSA väcker en gammal tradition till liv genom att ge ut detta första numret i den ”nygamla” skriftserien. Serien syftar dels till att ge kunskap om bakgrunden till aktuella frågor i socialpolitik och socialt arbete. Den redovisar också ny forskning om både det sociala arbetets och socialpolitikens historia.
Ligga till last – fattigdom och utsatthet
”Ligga till last” är både en historiebeskrivning och en samtidsskildring av svensk socialpolitik och socialt arbete. Texterna har skrivits av tre olika grupper; forskare, journalister och samtidskommentatorer. Varje grupp har sin uppfattning om historien som varit och samtiden som är. I boken tar de upp vad fattigdom och utsatthet är och vad som borde gälla för ett professionellt socialt arbete.
Villkorandets politik : fattigdomens premisser och samhällets åtgärder – då och nu
25 forskare och två journalister medverkar i den här antologin. Alla har olika utgångspunkter när de undersöker selektiva insatser för fattiga människor, både historiskt och i nutid. Författarna studerar också skillnaderna mellan universella och selektiva rättigheter, hur fattigsystemen och deras lagar har uppstått här i Europa och vilka idéer som har legat bakom. De tittar också på den svenska utvecklingen sedan mitten av 1800-talet.