Under CSA-konferensen om socionomutbildningen i oktober passade vi på att prata lite med publiken. Vi fick många blandade och intressanta svar!
Isa Kristensson, som planerar att söka socionomutbildningen
Varför vill du studera till socionom?
– På gymnasiet läste jag kurser som psykologi, kommunikation, filosofi och samhällskunskap. Jag tycker att psykologi är lite för inriktat och med socionomutbildningen får man mycket bredare kunskaper och kan jobba mer socialt. Jag vill jobba med ungdomar i framtiden och då gärna som kurator i skolan. Kuratorerna har varit viktiga för mig och mina kompisar och jag tror att jag skulle passa som det. Jag har gått ledarutbildning via Svenska kyrkan och jobbat som konfirmationsledare. Dessutom har jag jobbat som barnvakt i flera år.
Olga Granlöf, socionom och utredare på Barnafrid på Linköpings universitet
Om du fick förändra en aspekt i socionomutbildningen, vad skulle du ändra?
– Det borde finnas flera möjligheter att öva praktik inom utbildningen, som praktiska metoder i samtalsteknik till exempel. Praktiken är otroligt central för att bli en bra socionom, men Socionomutbildningen är fortfarande ganska teoretisk. Jag upplever att det behövs mycket mer praktisk övning. Många gånger kastas man in i väldigt svåra samtal direkt.
Hur ser du på socionomprogrammet om tio år?
– Jag tror att man kommer att ta in AI mycket mer, till exempel för att träna färdigheter i samtal.
Björn Johansson, enhetschef Socialt arbete på Örebro universitet
Om du fick förändra en aspekt i socionomutbildningen, vad skulle du ändra?
– Det skulle vara utbildningens upplägg i den bemärkelsen att vi ibland tenderar att hamna i bedömningar istället för studentaktivitet. Så jag skulle vilja att man går från läraraktivitet till läraktivitet, det vill säga att studenterna lär sig genom att själva arbeta med saker och att lärare har en annan funktion än att rätta och göra bedömningar.
Hur ser du på socionomprogrammet om tio år?
– Jag tror att det kommer bli mindre fokus på skrivna produkter på grund av AI. Vi kommer ändra synsätt på examensarbeten och ha en annan typ av kunskapstestning.
Lena Lernå, kassör i Forsa riksstyrelse, tidigare adjunkt på Linnéuniversitetet
Om du fick förändra en aspekt i socionomutbildningen, vad skulle du ändra?
– Jag skulle vilja ha ännu mer variation i hur utbildningen läggs upp, vad gäller exempelvis grupper och undervisning – och så skulle jag vilja mer samverkan på universiteten.
Hur ser du på socionomprogrammet om tio år?
– Min mor, 94-plus, har nu hjälp av alla möjliga slag och jag har säkert mött fem av mina tidigare studenter som utrett hennes situation. Därför ser jag att grunden i utbildningen behöver vara som den är, med samma kvalitet och allmänbildning. Basen är densamma som när utbildningen startade 1921 – i människors lika värde. Vi måste fortsätta bry oss om människan, samtidigt som vi anpassar oss efter samhällets utveckling.
Susanna Alakoski, författare, socionom
Om du fick förändra en aspekt i socionomutbildningen, vad skulle du ändra?
– Jag skulle inleda utbildningen med en obligatorisk kurs i social historia. Bara genom att studera historien kan vi se och bemöta framtiden. Det skulle även ge stora möjligheter att prata värderingar, etik, moral och samhällsvisioner. Det politiska minnet är generellt sett kort, och de som söker till socialhögskolan är ofta unga och kan omöjligt veta grunderna till det sociala arbetet utan att studera det och diskutera. I begynnelsen fanns starka sociala visioner. Framtiden skulle byggas. Jag tror att alla tider behöver en stark social vision. Vi behöver bli överens om vilken social framtid vi arbetar mot.
Hur ser du på socionomprogrammet om tio år?
– Jag hoppas på en betydligt högre status. Jag är förtjust i tanken att utbildningen ska förlängas och att det ska finnas specialistkompetenser. Det är en naturlig utveckling av den hundraåriga historien. Alla utbildningar utvecklas; läkar- lärar- och sjuksköterskeutbildningarna till exempel. Det är logiskt att det sker även med socionomutbildningen.
Päivi Turunen, pensionerad universitetslektor i socialt arbete, Högskolan i Gävle
Om du fick förändra en aspekt i socionomutbildningen, vad skulle du ändra?
– Jag skulle vilja ha in mer samhällsorientering. Individer är viktigt, men vi måste se individer i ett samhälle. Att man läser mer samhällspolitik och mer samhällsinriktade arbetsmetoder. Det räcker inte med bara individ- och familjeinriktat arbete, vi behöver bredda perspektivet på socialt arbete.
Hur ser du på socionomprogrammet om tio år?
– Det beror på samhällsutvecklingen. Blir det mindre resurser så kan vi bli utarmade. Det är en politisk fråga. Om man tänker på hur utvecklingen har sett ut i England till exempel. Redan 2004 skrev jag en förlaga i min avhandling att vi är på väg mot ett socialt arbete där vi blir kvar under myndighetsutövning, medan frivilliga organisationer i civilsamhället står för allt annat. Om resurserna sinar finns en risk att det är där vi hamnar.
Nina Sundvall, socionom, legitimerad par- och familjeterapeut, med en master i sexologi, doktorand i socialt arbete vid Uppsala universitet
Om du fick förändra en aspekt i socionomutbildningen, vad skulle du ändra?
– Jag blev klar 2007, det är nästan 20 år sedan. Jag hade två praktik- perioder och jag skulle vilja förankra teori och praktik på något sätt. Jag har mött så många i mitt arbetsliv som känt att de inte är förberedda för socialt arbete efter utbildningen. Och det kände jag även själv när jag kom ut i arbetslivet. Det var tufft.
Hur ser du på socionomprogrammet om tio år
– Det vore bra om den förlängdes, genom att till exempel plocka tillbaka en andra praktikperiod. Det är också en bred utbildning, vi ska lära oss mycket, man duttar lite här och där. Det vore bra om det kunde bli mer sammanhållet, med inslag som bygger på varandra.
Lars Sörnsen, adjunkt som undervisar på socionomutbildningen på Uppsala universitet
Om du fick förändra en aspekt i socionomutbildningen, vad skulle du ändra?
– Programmet borde vara en till två terminer längre. Då hade man kunnat få in ännu en praktikperiod. När jag pluggade till sociolog en fanns exempelvis socialmedicin som ett ämne och det är en aspekt som jag skulle vilja ha in. Jag tror att många studenter som lämnar har intrycket att man lärt sig lite om mycket, men ingenting ordentligt. Med mer tid skulle man ha möjlighet att fördjupa sig. Jag skulle även vilja öka forskningsanknytningen i grundutbildningen. Kan man till exempel knyta examensarbeten till forskare och projekt som redan finns på institutionen?
Hur ser du på socionomprogrammet om tio år?
– Realistiskt sett … tror jag inte att så mycket förändras. Lärosätena vill naturligtvis utveckla sig och öka kvaliteten, men jag tror inte att det blir så stora omtag.