Det var en mycket givande konferens “Om socionomutbildningen” som FSSOC och CSA arrangerade tillsammans. Föreläsningarna filmades och kommer att läggas upp här på csa.se, men i väntan på det får ni några korta fragment ur de olika dragningarna. På bilden här ovanför ser vi Elin Hultman och Tobias Davidsson från Göteborgs universitet, som pratade om vad en nyutexaminerad socionom behöver
kunna.
”Vi tror att vi kommer att uppnå något väldigt viktigt, att stärka den professionella identiteten och rollen som socionom. Det ser vi nästan som vårt huvudsyfte med det här nya programmet.” / Tobias Davidsson, Göteborgs universitet
(ur presentationen tillsammans med Elin Hultman ”Vad behöver en nyutexaminerad socionom kunna? – reflektioner från olika nyckelpersoner”)
”Sammanslagningen av socionom- och sociala omsorgsprogrammet var mer eller mindre en nedläggning faktiskt av det sociala omsorgsprogrammet och har också svagare ställning i dagens socionomprogram.” / Maria Bennich, Örebro universitet
(ur presentationen tillsammans med John Brauer & Thomas Strandberg ”Blev omsorgen integrerad eller nedlagd?”)
”Några slutsatser som jag dragit av studien är att socionomstudenter formar en tvetydig professionell identitet som hjälpare och byråkrat. Identiteten karaktäriseras som professionell underdog.”/ Johan Fagerberg, Uppsala universitet
(ur presentationen ”Den idealistiska byråkraten – en etnografisk studie om professionell socialisering på socionomutbildningen”)
”Jag brukar säga ”effektivitet hör inte hemma i socialt arbete”. Det går liksom inte. Vi har sett förändringen i Sverige och världen och vi märker att det är en svår tid. Det finns också idéer om att man ska kunna göra det omöjliga och det går aldrig om vi inte gör det där med situationsspecificiteten. Det är det som gör skillnad, så tänker jag och många med mig.” / Gunnel Östlund, Mälardalens universitet
(ur presentationen tillsammans med Kitty Lassinantti, ”Att vara en person inte bara en funktion” – socionomstudenters utveckling av professionskunskap under utbildningen”)
”Man upplever att de som har blivit antagna enligt alternativt urval är mycket motiverade och man upplever att man har fått en chans.” / Martin Molin, Högskolan väst
(ur presentationen tillsammans med Veronica Ekström, ”Alternativt urval – erfarenhetsbaserad kunskap som urvalsgrund vid antagning till socionomprogram”)
”Även på de breda programmen finns ganska stora möjligheter till specialisering. Man kan faktiskt fördjupa sig i social barnavård till exempel, men det kommer inte fram. Det låter som att det är en generalistutbildning, men det är inte så.” / Elisabeth Olin, Göteborgs universitet
(ur presentationen tillsammans med Anna Dunér, ”Nationell genomlysning av master-/ magisterutbildningar i socialt arbete”)
”Vi kan tänka oss att vissa arbetsgivare kommer att vara väldigt måna om att få den här specialistfördjupningen, att man inför olika typer av akademiska specialisttjänstgöringar.” / Tapio Salonen, Malmö universitet
(ur presentationen ”Skuggutredning – reformarbetet för vidareutbildningar för socionomer”)
”Flätan är en metafor för synen på kunskap och lärande och den är till för att utmana den traditionella synen på kunskapsbyggande. Den tittar på det akademiska lärandet, det erfarenhetsbaserade lärandet och det personliga lärandet, och när man flätar ihop de här så blir kunskapen mer hållfast.” / Sofia Ågren, Södertörns högskola
(ur presentationen tillsammans med Magdalena Elmersjö, ”Personlig professionell utveckling i utbildning och arbetsliv – tankar och reflektioner från akademi och praktik”)
”Det handlar i någon mån om det ni pratade om tidigare, alltså att vi i lärarrollen försöker sakta men säkert se till att eleverna själva ser sig som kunskapare och kunskapsbärare, det här ”research mindset”.” / Sara Hultqvist, Lunds universitet
(ur presentationen tillsammans med Magdalena Elmersjö och Katarina Hollertz, ”PAR som metodologisk utgångspunkt för att länka forskning, utbildning och praktik – nyfikenhet, empati och engagemang – drivkrafter i moraliskt aktörskap”)
”De här utmaningarna som vi står inför idag kräver också nya metoder, att vi inom socialt arbete utvecklar nya arbetssätt, nya perspektiv och det är där vi menar att ”community work”/ samhällsarbete” kan vara ett viktigt komplement till de metoder som vi har idag. / Stefan Sjöberg, Högskolan i Gävle
(ur presentationen tillsammans med Lisa Kings ”Samhällsarbetets betydelse för socionomutbildningen och nya Socialtjänstlagen”)
”Det finns också positiva exempel, som Mölndals kommun, som har haft områdesarbete sedan slutet av 90-talet, områdesbaserat samhällsarbete, och de har drivit den typen av arbete i fem olika stadsdelar. Till och med i Bifrost, som är ett utsatt bostadsområde, tog samhällsarbetarna initiativ till brottsförebyggande arbete redan 2008, innan polisen pratade om utsatta bostadsområden. Och de har kunnat hejda utvecklingen, inte ensamma, utan tillsammans med andra aktörer.” / Päivi Turunen, Högskolan i Gävle
(ur presentationen ”Samhällsarbete utmanar som förr”)
”Den här modellen (Bertha Reynolds teori om lärande och undervisning i yrkespraktik) kan vara ett stöd under utbildningen och även senare under yrkeslivet. Den kan hjälpa att förstå och man kan öppna upp något som har låst sig och utgöra en förståelse- och tankestruktur, som alla modeller är ju en tankestruktur. Det är en förening i mötet mellan teori och praktik. Modellen har ett historiskt avstamp som ni märker, men det kan finnas delar som går att applicera i nutida kontext.” / Thomas Strandberg, Örebro universitet
(ur presentationen ”Att mogna till socialarbetare – en professionell utvecklingsprocess”)