Nytänkande, orädd och envis. Caroline Larsson kan beskrivas med betydligt fler adjektiv än så. Hon jobbar som verksamhetsutvecklare inom öppenvården i Östersunds kommun och ställer sig ofta frågan ”Varför?” I sin tidigare tjänst – och med modiga chefers stöd – förenklade hon livet för klienterna och sparade massor av timmar åt sina kollegor, bland mycket annat. Självklart vill vi på CSA hylla hennes insatser så här under World Social Work Day-veckan som vi är mitt uppe i.
Vad jobbar du med?
I januari började jag som verksamhetsutvecklare inom öppenvården i Östersunds kommun. Innan dess arbetade jag deltid som socialsekreterare på vuxenenheten och deltid med olika utvecklingsprojekt. I min nya tjänst arbetar vi mer strategiskt, med större och sektorsövergripande projekt, vilket känns roligt. Just nu har jag mycket nytt att sätta mig in i och såklart även omställningsarbete kring förändringarna i socialtjänstlagen.
Hur kommer du på vad som behöver utvecklas?
Min största drivkraft är att lösa problem för mina klienter och kollegor och jag ställer mig ofta frågan ”varför”. ”Varför måste det vara så? Finns det ett värde eller gör vi det bara av ohejdad vana?”
Om många upplever att något skaver så måste vi ta tag i det. Den administrativa tyngden är ett sådant exempel, som jag tror att alla som jobbar inom socialt arbete känner. Dokumentation tar tid ifrån klienterna – som ju är anledningen till att vi jobbar med socialt arbete. Jag bestämde mig för att försöka lösa det och när jag sedan såg en notis på intranätet om kommunens robot tänkte jag ”Den ska vi använda!”. Självklart kan man köpa in dyra konsulttjänster, men de flesta kommuner har inte så stora resurser och mina utvecklingar tillsammans med IT-enheten har inte kostat mer än arbetstiden. Så mitt tips är: ”Gör bara!” Börja litet och enkelt och checka av med klienterna, blev det bättre eller sämre?
Berätta om några av dina projekt!
Både öppenvårds- och myndighetssidan använder sig av ASI (Addiction Severity Index) som är ett formulär för att kartlägga, analysera och bedöma missbruksproblem.Vi hjälps åt med uppföljningarna, för att få en samlad bild och kunna följa effekterna av de insatser som vi erbjuder. Under pandemin hade vi videosamtal för att fylla i ASI:n med klienterna och det var absolut svårt med helt nya personer, men jag märkte att många uppskattade att de kunde ta pauser eller lägga sig i sängen och samtidigt fortsätta svara. Så då tänkte jag ”Varför kan vi inte ha självregistrering av ASI?”
Därför tog vi fram en robotstyrd e-tjänst där klienterna själva kan fylla i sin ASI, när det passar dem. Det har framför allt varit toppen för klienter med olika typer av NPF-diagnoser. Nu kan de vara mycket mer flexibla i hur de fyller sin ASI och behöver inte sitta tillsammans med en handläggare som ställer en massa frågor, utan kan göra det i lugn och ro. De kan också fylla i ett område i taget.
Systematisk uppföljning innebär nästan alltid dubbelarbete, eftersom uppgifterna ska registreras i två system. Men vi har fått roboten att flytta över klienternas svar från ASI-formuläret till vårt interna program, där den registreras, så att vi i princip kan plocka ut färdiga utredningar. Sammanlagt minskas handläggningstiden med upp till två timmar per klient.
För mig handlar det mycket om att kombinera mod och nytänkande med struktur. Att låta innovation och digitala verktyg underlätta och inte ersätta den sociala professionen.
Har ni fått någon feedback från klienterna?
Ja, det är ju framförallt de med NPF-diagnoser som har varit otroligt positivt inställda. De tycker det är skönt att slippa mötena med en socialsekreterare som frågar massor. Tidigare kunde vi kanske erbjuda två träffar med handläggaren för samma sak, nu kan de ha flera veckor på sig.
Finns det fler anpassningar utifrån lättillgängligheten?
I mitt nya jobb finns många projekt som jag inte har hunnit sätta mig in i än. Men vi har bland annat flera digitala behandlingar i socialförvaltningens app som exempelvis spelbehandling, återfallsprevention och olika föräldrautbildningar inom föräldrastöd. Den är också ett sätt att underlätta, så att människor kan ta emot stöd på det sätt som passar. Om du har jobb och barn, och hela livet snurrar på, så kanske det inte är så lätt att ta ledigt ett par timmar i veckan för att gå en behandling. Då kan du istället göra det hemma med stöd av en behandlare digitalt. Och alla som är nyfikna, men kanske inte helt redo att säga ”jag har ett problem”, de kan göra de här digitala behandlingarna själva. Kanske sår det ett frö till att söka mer stöd, eller i alla fall börja reflektera över sina problem. Det är en förhoppning.
Ofta vill myndigheter vara ganska fyrkantiga och om vi måste använda tvångslagstiftningen, som ändå är den yttersta av myndighetsarbetet, då måste vi självklart vara väldigt tydliga och öppna med processen. Men däremellan tänker jag att möten till exempel inte behöver ske på ett kontor. Och det är också viktigt att klienten känner att hen kan påverka sin egen situation.
Tycker du att något av det du gör är särskilt viktigt?
Hur juridiken kan bli begriplig för alla mina klienter. Som myndighetsperson har jag väldigt stort ansvar och därför vill jag se till att klienterna hela tiden är med i vad arbetet innebär. för mig som socialsekreterare har det varit viktigast att de alltid vet exakt var vi befinner oss i processen. Det ska aldrig komma som en överraskning. Om ärendet börjar tangera en LVM-oro, är jag den första som berättar det. Det ska klienten inte höra från något annat håll. Och när jag skriver utredningar och bedömningar, ska den som läser känna ”Jag kanske inte håller med, men det verkar rimligt.” Jag undviker krångliga ord och ger konkreta exempel som också bottnar i lagtexten. ”Det här ska vi göra.” ”Det här är vad vi känner oro för.” ”Det är det här som gör att vi beviljar.” Det ska alltid finnas en tydlig röd tråd att följa.
Minskar antalet hot för att ni är tydliga?
Jag upplever att om folk förstår varför saker och ting sker, så blir det inga överraskningar. Vi har väldigt få incidenter och jag tror att tillgängligheten är viktig. Vi lämnar ut våra mobilnummer till de flesta klienter och har inga telefontider, klienten får alltid svar. Och kommer någon incyklandes till kommunhuset går vi ner och möter personen, med glädje. Ingen duckar. Det blir färre konflikter därför att vi hela tiden kan förklara. Vi står också fast i beslutet och klienten vet att det kommer att se likadant ut oavsett vem du är och oavsett när på dagen du hör av dig. Det kommer inte spela någon roll om du heter Kalle eller Anna. Och det blir väl en trygghet i det till slut, att det inte är öppet för diskussion.
Det låter som att du har fått ganska fria tyglar
Det tycker jag absolut. Och det är svårt för cheferna att säga ”Det var en dålig idé” när fem kommuner står i kö och vill göra studiebesök. Jag har vunnit kommunens förnyelsepris två år i rad och det är roligt!
Finns det någon eller något som har betytt särskilt mycket för ditt arbete?
Vi behöver våga lite mer tycker jag och mina chefer har varit grymma på det. De har vågat låta mig vara kreativ. Det är förflyttningen med mod, fokus och tillit som gör jobbet roligt.
Kommundirektören har också varit väldigt stöttande. Han är orädd och låter medarbetare prova sig fram. När man är först ut i Sverige med att vilja göra något är det klart att cheferna kan undra ”Har du koll på läget nu?” Och det har jag ju inte haft i början, när jag sätter igång. Då är det toppen med en kommundirektör som säger ”Kör! Vad är det värsta som kan hända?”
Vad ser du fram emot med din nya tjänst?
Massor! Just nu är fokusskiftet i nya socialtjänstlagen den största och roligaste utmaningen. Från fokus på utredning, till att ge stöd tidigt, behovsstyrt och mer tillgängligt. Som verksamhetsutvecklare är det jättespännande att koppla ihop myndighet och öppenvård på riktigt, så att vi kan vara både tillgängliga och trygga, med full tillit till vår profession men också den systematiska uppföljningen. Jag ser också fram emot att lära mig mer om barnsidan, som verkar vara mycket mer komplex än arbetet med vuxna.
Testa själv!
Ladda ner appen ”Mitt val – mitt stöd”. Där kan du prova spelbehandlingen eller ta del av exempelvis digitalt föräldrastöd.