CSA delar varje år ut en hedersutmärkelse till en person som på ett framstående sätt ”bidragit till att utveckla det sociala arbetet och socialpolitiken” eller ”gett röst åt människor eller grupper som inte har någon stark position i det offentliga samtalet”. 2026 går priset till Susanna Alakoski, socionom, författare och gästprofessor vid Linköpings universitet samt hedersdoktor vid Malmö universitet. Läs gärna motiveringen och Susannas svar på ett par av våra frågor.
Motivering:
”Susanna Alakoski har i sitt författarskap oupphörligt satt ljuset på vad fattigdom innebär och på komplexiteten i den sociala utsatthet där fattigdom, psykisk ohälsa, missbruk och hemlöshet trängs med varandra.
Hon debuterade 2006 med romanen ”Svinalängorna” som till stor del bygger på egna erfarenheter av att växa upp i en familj, invandrad från Finland, som levde i knapphetens, våldets och skammens värld. Sedan dess har hon skrivit flera romaner, artiklar och essäer med socialpolitisk sprängkraft.
CSA vill med årets hedersstipendium också lyfta fram Susanna Alakoskis initiativtagande till och redaktörskap för boken ”Lyckade ärenden”. I boken kommer ett 20-tal socionomer till tals som berättar om möten och insatser som förändrat liv till det bättre genom professionell kunskap och medmänsklighet. Den lyfter fram det sociala arbetet på ett sätt som sällan eller aldrig får medial uppmärksamhet och det är därför en stor glädje och ära att tilldela Susanna Alakoski hederstipendiet 2026.”
Hur känns det att få CSA:s hedersutmärkelse?
– Det känns helt otroligt! CSA är en anrik och imponerande organisation, som genom åren varit trogen det sociala arbetet. Även den intellektuella nivån har tilltalat mig länge, länge. Och alla de fina böckerna som CSA tar fram! Dessutom har organisationen alltid stöttat mina olika initiativ – det känns som att vi är väldigt goda vänner.
Varför är det sociala arbetet viktigt?
– Det är viktigt för att det är fullständigt nödvändigt. Om vi backar tillbaka till slutet på 1800-talet och början på 1900-talet, den misär som fanns då. Fattiga människor hamnade på fattighus. Barn rycktes från sina föräldrar. Barninstitutionerna var undermåliga. Och synen på analfabetism och fattiga människor … Det rådde katastrof i både tankesätt och åtgärder och ur detta växte kunskapen och den professionella synen fram. CSA har sysslat med ett stort bildningsprogram, varit det sociala arbetets pionjärer. Kurserna i socialt arbete som började i väldigt enkel form, de växte och blev till Socialhögskolan som idag faktiskt har hundra år på nacken. Det är en framgångsberättelse av rang, något som framför allt kvinnorna ligger bakom. Det är som att alla socialt engagerade kvinnor tillsammans virkade fram ett jättelapptäcke av kunskap, idéer och sociala åtgärder, genuint förankrade i själ och hjärta. Jag tycker faktiskt att det är helt otroligt.