Kerstin Hesselgren (1872 – 1962) utmärkte sig på många olika områden under sin livstid. Hon var en av de drivande krafterna inom CSA och en av de främsta pionjärerna för att få till stånd en socialarbetarutbildning här i landet. Hon har också deltagit i CSA:s verksamhet under längst tid, nästan 60 år! 1906 till 1953 var hon styrelseledamot. 1946 till 1953 var hon även vice ordförande. Och därefter var hon hedersledamot under ytterligare 13 år, fram till sin död 1962.
Kerstin planerade och undervisade i Utbildningskurser för praktiskt socialt arbete som CSA startade 1910. Det var föregångaren till Institutet för Socialpolitisk och kommunal forskning och utbildning som startade 1921 vid Stockholms universitet (Socialinstitutet). Hon var också en av få kvinnor som blev lärare på det nya Socialinstitutet och där gjorde hon en viktig insats. Hon föreläste bland annat i yrkeshygien i olika kurser fram till 1947. Då var hon 72 år.
Från kall till yrke
Typiskt för de kvinnliga utbildningspionjärerna var att de samtidigt var med i en rad andra nätverk och rörelser, till exempel bildningsrörelsen, rösträttsrörelsen, fredsrörelsen och kampen för ett yrke där de kunde tjäna egna pengar. Deras frivilliginsatser skulle inte ses som kall.
Särskilt intresserad av hygienfrågor
Kerstin var äldst i syskonskaran i en stor bruksläkarfamilj – i Hofors i Gästrikland. Hon drömde om att bli läkare som sin pappa, men han menade att hennes hälsa inte skulle klara så ansträngande studier. Istället fick hon hemundervisning, läste enstaka kurser i fysiologi och anatomi på universitetet och var en av de sista som avlade fältskärsexamen. I en flickskola i Schweiz lärde hon sig även flera språk och hon studerade på Försters Kochschule des Frauenbildungsvereins i tyska Kassel. Med andra ord hade hon goda kunskaper bland annat inom mat- och hushållsfrågor. Hygien intresserade henne särskilt, vilket naturligtvis var viktigt även inom andra områden, till exempel när hon då och då hjälpte till i sin pappas verksamhet.
Inspirerades av andra länder
De kvinnliga utbildningspionjärerna var ofta mycket internationellt orienterade, vilket Kerstin Hesselgren är ett gott exempel på. 1902 följde hon med ”health visitors” till åtta olika städer i England. Där besökte hon barnhem, Londons kloaksystemet, slakthus, bagerier och mjölkbodar och tog alla tillfällen att förkovra sig, bland annat i hygienfrågor. 1905 gick hon en utbildning till Sanatory Inspector vid Bedford College i London. Hon fick besöka hem, fabriker och diverse arbetsplatser. De hygieniska frågorna var fortsatt viktiga och Kerstin förde anteckningar om sina erfarenheter.
Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot
Kerstin var först ut med så mycket att hon fick smeknamnet ”Kerstin den första”. Hon var den första yrkesinspektrisen i Sverige och åkte land och rike runt, inspekterade arbetsplatser och påtalade missförhållanden för de kvinnliga arbetstagarna. Kerstin var också Sveriges första kvinnliga riksdagsledamot när hon tog plats i riksdagens första kammare 1921 (frisinnad vilde, senare folkpartist).
Långt före sin tid i många frågor
Hon var framför allt fokuserad på kvinnors rättigheter och väckte uppmärksamhet i riksdagen genom att förespråka högre lön för barnmorskor, moderskapspenning, alla kvinnors rätt till statliga tjänster med lika lön som män och sänkt straff för abort. Hon propagerade också för sexualupplysning och preventivmedel, en förnyad socialpolitik, aktivt fredsarbete och asyl för flyktingar under andra världskriget. Som Renée Frangeur skriver i sin artikel ”Kerstin Hesselgren” i Svenskt kvinnobiografiskt lexikon: ”På det sättet var hon långt före sin tid.”
Respekterad politiker internationellt
Kerstin blev också internationellt känd som den första kvinnan i International Labour Organisation (ILO). Och hon var Sveriges första delegat i Nationernas förbund (NF) under 1930- och 1940-talen. Där blev hon en känd och respekterad politiker.
Källor:
- Hans Swärd, CSA:s ordförande
- Kerstin Hesselgren, www.skbl.se/sv/artikel/KerstinHesselgren, Svenskt kvinnobiografiskt lexikon (artikel av Renée Frangeur), hämtad 2021-03-29.